Jo! Jag måste bara få berätta om en kund jag hade för några dagar sedan. Han kom in och skulle lämna in ett par byxor och började med en gång att snacka franska med mig..
Jag står och ser ut som ett frågetecken och säger att jag inte förstår.
Även han ser ut som ett frågetecken efter en liten stund men fortsätter att prata lite franska med mig ändå och sen kollar han väldigt konstigt på mig och frågar på knacklig engelska varför jag inte kan franska?

-Mitt svar blev lite i stil med ett Ööö..
-Han pekade då på mitt hår och påpekade att jag var mörkhårig!
-jaha? Nä jag är inte fransk, svarade jag.
-ja. Är du verkligen inte fransk svarade han och la till ett " Walla" i slutet. (Som för övrigt är ett arabiskt ord och betyder något i stil med "verkligen") och fortsatte påpeka min hårfärg och tjatade på ett bra tag..

Nu i efterhand låter det som en lätt situation men den var lite lätt irriterande faktiskt..
Fick bita mig i kinden och lägga på ett leende och skratta lite falsk och säga att det var roligt när jag i själva verket inte alls tyckte de var kul.
Hade istället lust att säga något i stil med detta:
"nä man är inte utländsk bara för man är mörkhårig. Jag är 100% svensk och jag fattar varken din franska eller arabiska så vill du prata med mig så får du snacka svenska eller engelska eller gå! Fattar du?!"

Men så kan man inte riktigt säga till en kund när man jobbar. Haha! Verkligen inte!! Så jag fick som sagt Le och se glad ut ändå. Jag är annars en väldigt glad och sprallig person men ibland blir det bara för mycket. En av baksidorna med serviceyrket, men sen har man ju turen att träffa så många underbara människor som kan vända dagen till det bättre på 4 sekunder. Dom kunderna väger verkligen upp allt så man orkar "stå ut" med dom "jobbiga" kunderna.. ;) haha! Älskar ändå mitt jobb och tur är väl det :)

Puss på er allihopa!! :)