Har funderat lite över åldrar..
Jag kan verkligen störa mig på folk som don't act there age och tror att dom är yngre än dom är (!) samtidigt som jag tycker att man inte ska vara rädd för att leva lite! Våga göra bort sig liksom.. Men enligt mig så är det kanske inte riktigt samma sak ändå.. Men men.......
Jag är fyllda 26! Ja det är sant. Känner att min tid bara rinner iväg. 26 fucking år! Kommer ihåg när jag fyllde 18 liksom..
Om 4 ynka år är jag 30!! Kan inte riktigt förstå det..... 4 år är så lite tid.. 4 år går så fort...

Jag har alltid sagt att jag ska vara färdigfödd med alla (2st) mina barn när jag fyller 30.. Stressad? Men det känns väldigt snart så jag börjar fundera på att kanske rucka lite på min 30års gräns.. Men samtidigt vill jag inte bli en gammal morsa till mina barn. Men att födda barn när man inte har en 100%tjänst känns så fel.. Kanske får strunta i den tanken om jag ska hinna med allt jag vill..

Haha usch vilka bekymmer jag har eller hur ;)

Jag känner iaf att jag är på rätt väg i livet. Vuxenpoäng till mig; 26 år och Jag har redan hittat mannen i mitt liv och köpt hus. Pusselbitarna ramlar iaf på plats en efter en och det är jag glad för :)
Nu är det bara 100%tjänsten, giftemål och barn kvar ;)


Tack för att ni lyssnade ;)